Nytt år, nya krafter?

Det är vad jag önskar mig inför det nya året, nya starka krafter.
Försöker mig på ett bokslut av det gamla. Det har varit många tråkigheter och mycket trassel, en begravning, tekniska problem när en skärm och två datorer beslutat sig för nästintill kollektivt självmord. Studieproblem med böcker som inte kommer som de ska, beställningar som försvinner. Jag har varit trött, nästan hela sommaren och hösten har gått i trötthetens tecken. Nu låter det som om allting varit grått och trist men det har det inte. En ny lägenhet med lugn och ro, ett litet blått + i en vit ruta (inte underligt om jag varit trött), en planerad spontan överraskning som leder till stora förändringar framåt nästa sommar. Glädjekarameller som går att suga länge på. Om 2009 har varit turbulent så kommer 2010 bli omvälvande och livsomstörtande.

Ett gott nytt år önskar jag er alla.

Första kläderna

Livets allra första små kläder, vantar, Stickfrossas Fina Bebisens kofta och Fröken C's Skruvade bebismössa. Allting i gråa toner av Marks & Kattens baby ekoull. Mössan gav mig lite småproblem då stickor nr 5 blev alldeles för stora och omräkningen till stickor nr 3 inte ville stämma för mig. Men med lite tålamod och väldigt mycket envishet gick det tillslut. Resultatet är mjukt och pyttesmått, precis som första kläderna ska vara.

Dagen före, dagen före dopparedagen

Granen är pyntad och klapparna är inslagna. Lägenheten är julstädad och fin. Nu tar jag mig några dagars ledighet, med stickningar och trevligt umgänge.

God Jul

Best friend

Två lyxiga aftonväskor i ull och siden efter mönstret Best friend. Inte en till mig och en till en vän, som skaparen föreslår men däremot en till mor och en till svärmor. Den grå är stickad i Marks & Kattens baby ekoull och fodrad med olivgul sidentaft. Den röda är i två trådar pälsull från Östgöta ullspinneri och fodrad i gulguldigt råsiden.

Fjärde advent

Tiden går fort när man har roligt och i helgen har det varit full fart. Lördagen spenderades i huvudstaden. Julmarknad på skansen med föräldrar och svärföräldrar samt en tur ner till gamla stan. En tripp till garnaffären (som tyvärr inte hade det jag behövde), kallikå där ett par väldigt gulliga byxor stl 50 inhandlades och julmarknaden på stortorget.
Adventsdagen tillbringades i stallet, med slädtur genom ett rikigt snörikt och vintervitt landskap. Vi passade även på att hämta en rikigt stor, fin julgran. Granen står nu och dropptorkar i vardagsrummet, i väntan på ljus och pynt.

Fårskinns muddar

För ett bra tag sedan stickade jag mig en tupphätta, med utgång ur mönster och färgställning på ett rosengångstäcke min morfars mor vävt. Min moder fick syn på mössan och kände genast igen mönstret (det är ganska speciellt i färgerna), eftersom hon är förtjust i muddar och dessutom ganska frusen av sig så komponerade jag ett par födelsedagsmuddar till henne efter samma mönster.

Stickade i varierande ullgarner (baserat på att färgen blir rätt snarare än att garntypen är densamma) på stickor 2.5 och fodrade med fårskinn. De är olikfärgade med mening, det var enda sättet att få med hela mönsterrapporten utan att mudden blev obekvämt lång.

Gräsänka på julmarknad...

...eller Lucia och tredje advent. Riddaren åkte iväg på studieträff imorse och blir borta ett tag. Tänkte spendera dagen i enslig ensamhet men blev istället utbjuden av svärföräldrarna. Vi var iväg på julmarknad i Nallelunda, samma ställe där Majoren fyndades förra året. Ingen björn detta år men väl en lagom stor julbock i halm och ett trevligt tillskott till bokhyllan i form av Widdings Majors avsked. Detta år bjöd på en minst lika mysig fikastund i det hemtrevligt 1700-tals huset. Det är så skönt att bara sitta där och inspireras av alla fina saker som en samlare visar upp i sitt hem. Dagen avslutades med laxmiddag hemma hos svärföräldrarna, så nu är vi mätta och belåtna (framför allt åt matlådan som innebär ännu en god laxmiddag).

Andra advent

Mörknet tätnar i advent och vårt andra ljus blir tänt...

Helgen har varit så full av aktivieter som bara medeltidsföreningen kan göra den. Lördagen tillbringades på jullunch i glada vänners lag. God mat och underhållande sällskap förgyllde det annars gråtrista vädret. Söndagen innebar vinterns första träning, utan att kunna göra någon större nytta alls. Den inneboende klämmer på en nerv och det smärtar konstant i bäckenet och högerbenet. Förpassad till kryckor och vilopall är det svårt att vara behjälplig på en tornérträning.
Lite adventspyssel fanns det ändå tid till, trots den uppbokade helgen. Tre nejlikapelsiner sprider nu julstämning i lägenhetens fönster.

Snabb och mjuk basker

Fröken C's mjuka varma snabba basker i rester av Marks & Kattens baby eko ull. Upptäckte att jag köpt alldeles för mycket garn till ett hemlisprojekt. Nåja för mycket är bättre än för lite framför allt sedan jag upptäckte den otroligt fina baskern på Fröken C's blogg. Jag stickade den på stickor nr 4 istället för nr 5 och den tog mindre än ett nystan av varje färg. Så nu har jag fortfarande garn över... Funderar på en skruvad bebismössa från samma ställe.

Dis och dimma

Dagen är trolsk och disigt grå. En perfekt dag för berättelser och sagor framför brasan (om sagorna eller brasa fanns att tillgå). Igår kom resten av möblerna. Under veckan har vi levt i kartong. Nu lever vi i kaos, med saker och möbler överallt. Det är svårt att hitta någon riktig adventsstämning i en lägenhet där det ser ut som en mindre bomb detonerat. Det är dessutom frustrerande att inte kunna göra några större förändringar i detta kaos, då nästan allting kräver lyftande och bärande. Så jag sysselsätter mig med småpyssel, som att sätta upp saker i trapphuset.

Sent i November

Inser att jag varit en dålig bloggare ett bra tag, framför allt efter att ha konstaterat att det var länge sedan jag läste Hustrur och Döttrar. Har hunnit med både Förnuft och känsla, och Främlingen på Wildfell Hall sedan dess. Det mesta av mina intressen har fått stryka på foten till förmån för ännu en flytt, gissar på att det är den tolfte jag gör. Just nu kombinerar jag studier med boande och städande. Stora flyttlasset (som inte blir så stort ändå) går på lördag, tills dess gör jag vad jag kan för att tömma och plocka i ordning.

Liten fågelväska

En del av Riddarens födelsedagspresent. En liten relikväska, stickad på stickor 1.5 och med en- och två-trådiga växtfärgade ullgarner (krapp, indigo, lökskal och någonting oidentifierat grönt) och fodrad med linne. Motiven är det traditionella gåsöngonmöstret och en liten fågelbård i botten.

Reklamjippo i Nyköping

Dagarna har gått fort de senaste veckorna, för fort om man frågar mig (jag hinner inte med allt som jag borde och vill göra).
Lördagen spenderades i ett nyöppnat köpcentrum i Nyköping, de anordnade ett reklamjippo för det (nästan) färdiga centret ville ha ett riddartema, och självklart då anspela på Arn. Sagt och gjort, vi samlade ihop några stycken från både tempelriddargruppen och tornergruppen. Slog upp ett gäng "prova på" aktiviteter för små (och stora) barn och fick samtidigt reklam för vilka vi är och vad vi kan göra. Själv stod jag och förevisade vapen och rustningsdelar (eller snarare vaktade de, det är inga leksaker oavsett vad de små barnen tror). I efterhand var det kanske inte den smartaste placeringen, med tanke på tillståndet borde jag nog inte lyfta brynjeskjortor, hjälmar och rondellansar från golvet upprepade gånger. Jag var både öm och hade små smärtor igår kväll vilket resluterade i att Riddaren nu satt upp ett totalstopp på lyftandet.

Stallmössa modell tupphätta

Ytterligare en tupphätta är stickad. I tvåtrådiga ullgarner med mönsterinspiration från baltländerna (mönstret återfinns i boken vantar från när och fjärran). Trots att jag använde samma typ av garn och samma storlek på stickorna som i den förra tupphättan så är denna markant större... Får se hur jag löser det problemet.

Hösthelg

Efter en trevlig fredag med god mat och mycket trevligt kravlöst sällskap väntar en semislö hösthelg. Lite stickning (inser att det har blivit ganska mycket sådant på sistonde), lite packande och en del pluggande. Ska passa på att sätta en exprimentell glöggsats i litet format bara för att se om det fungerar, ibland måste man göra sånt också.

Den ecovänliga baskern Frances

Såhär i höstmörkret är det trevligt med en basker som lyser upp och Frances är ett mönster som har tilltalat mig länge. Stickad i Rowans Organic Wool, vilket är växtfärgad ecoull, i färgerna parsley, alder buckthorn och en liten rest grön horstail.
Reslutatet är en mjuk och mysig basker med ett mersmaksmönster. Nästa gång tror jag det blir en version i något lyxigt garn...

Regnbågsmössa till Riddaren

Min version av Cambridge Watchcap, eftersom jag inte hade varesig rätt tjocklek på stickor eller på garnet. Stickad på stickor 3,5 i det regnbågsfärgade ullgarnet (som visade sig räcka till väldigt mycket, det är fortfarande en hel del kvar i nystanet). Riddaren efterlyste en mössa i det garnet när han såg hur tröjan såg ut och här är den nu:

Garn och choklad

Mycket fundersam var jag när jag hämtade ut ett paket idag, men vilken glad överraskning det blev. Jag hade totalt glömt bort stickameras garn och chokladbyte (trots att jag själv skickade iväg mitt paket för inte så länge sedan).
Paketet förgyllde verkligen min dag. Två fina nystan Tynn alpakka från Du store alpakka, ett rött nystan från Filati och en liten boll rött angora garn från Katten (som snabbt stoppades undan då leoparden fick upp ögonen för bollen). Choklad från Anthon Berg och Lindts nya mousse choklad, den förra är en av mina favoritsmaker och den senare har jag länge velat prova. Två kartor med vackra äldre knappar, det syns lite dåligt på bilden med det är små huvuden på de ovala knapparna och ett fint kort med inspirerande ärmlinningar.

Tack så jättemycket Tant Kofta, det var ett underbart paket!

Liten regnbågströja

Barntröja storlek ca 1år, efter beskrivning från östgöta ullspinneri. Stickad med stickor nr 3 i det regnbågsfärgade ullgarnet (härvan innehöll över 2hg garn, det räcker till en hel del). För att vara den första tröja jag stickat är jag rellativt nöjd.

Oktoberhöst

Gråtrist höstdag. Middagsutflykt med svärföräldrarna till traktens viltresturang, trots att det var flera timmar sedan är jag fortfarande mätt och lite lätt illamående. Känner livet röra sig inom mig. Tänker med suckar på berget av disk i köket och önskar jag kunde krypa ihop i tvsoffan med min stickning och en tekopp utan dåligt samvete.

Vantar från Älvros

Ett par traditionella tumvantar, mönstret kommer från Älvros i Härjedalen. Stickade på stickor 2,5 i svart ullgarn från Sandnäs och ett regnbågsfärgat ullgarn köpt på Skillebyholms höstmarknad.
Tanken var att både vantarna skulle bli flerfärgade med en snygg tonövergång men dessvärre var randningsfärgningen alltför lång, så tummen på den röda vanten och mudden på den gulorange är de enda som fått lite av det som var tänkt.

I övrigt har jag slagit ihop de två bloggar jag tidigare haft till en. Med ålder kommer bekvämlighet och varför uppdatera två bloggar sporadiskt när det räcker med en enda...

Flyttbestyr

Livet förändras snabbt och mycket. Kontraktet på en ny drömlägenhet har skrivits, flyttlasset går i början av december. Ett steg närmare drömmen om eget hus på landet, i väntan på den möjligheten är hyresrätt i äldre tvåfamiljshus ett mycket bra substitut. Framför allt som lägenheten har både kakelugnar, spegeldörrar och trädgårdsmöjlighet.

Nordiska muséet

Fredagen spenderades med en hastigt påkommen tripp till Nordiska muséet, hastig eftersom det var meningen att vi skulle tagit en heldag i huvudstaden idag. Men efter att ha upptäckt spårarbeten (med miljoner olika extrabussar istället) under helgen förflyttade vi utflykten. Vi var båda mycket nyfikna på den bröllopsutställning som pågår, och vi blev båda grymt besvikna. I media har uställningen framställts som en inspirationskälla, där olika traditioner och bröllopsseder genom tiderna ska ta upp. Icke då, på en trappavsats mitt i museumet visades ett tiotal brudklänningar från 1946 och frammåt och så var där fyra berättelser om fyra indviduella och udda bröllop. Samt en monter med de där plastfigurerna man sätter överst på tårtan och en med lite smink, några brudkronor och skor. Det var hela den stora inspirationsväckande utställningen. Besviken!
Som tur var pågick en utsällning om folkkonst samtidigt, vilken vi hade mycket större glädje av, liksom de fasta utställningarna om Svenska bostäder och om årets högtider och traditioner.

Skillebyholms höstmarknad

Söndagen spenderades på höstmarknaden i Skillebyholm. Trevligt väder, lagom varmt (eller kallt) och inte alls blåsigt. Marknaden har förändrat utbudet sedan vi var där sist, saknade en hatt och mösstillverkare men upptäckte istället åtskilliga fler keramiker.
Passade på att köpa regnbågsfärgat garn, här ska stickas både tröja och vantar. Samt fynda lite böcker, Medieval Calendars, Trollflöjten i bilderboksversion med illustrationer av Tord Nygren (en av Riddarens favoriter) och I min farmors hus med illustrationer av Ilon Wilkand (en av mina favoriter).

Konstrunda

Trakten bjöd i helgen på sin årliga konstrunda, tidigare år har den gått mig helt förbi men eftersom modern uppmärksammade den slutade det med att vi åkte en tur runt. Bland textilkonstnärer med fantastiska mattor och plädar i ull, eller med handfärgade sidensjalar. Bland träsnidare med svepaskar och snibbskålar och bland keramiker med underbara fat och skålar. Det sista stället vi besökte serverade dessutom ekologiskt, närproducerad lammsoppa som vad gudomligt god. Med hem i väskan följde ett fat/skål i ljusglaserad stengods. Det står nu och ståtat på köksbordet med fina svenska äpplen i sig.

Finsta medeltidsdag(ar)

I helgen firades åter Finsta medeltidsdagar, på grund av yttre omständigheter kunde varesig jag eller Riddaren vara där hela helgen men trogna som vi är åkte vi upp i alla fall över lördagen. I efterhand kan det tyckas tursamt att vi inte sov över, det hade regnat natten till lördagen och hotades med mer regn under natten till söndagen. Blöta tält och kläder är ingen höjdare utan vi var glada när vi kröp ner i sängen hemma. Vädret under dagen var annars soligt och fint, hela dagen tedde sig trevlig och skadefri trots arbete som väpnare med två dansande hästar.

Vådan av...

...att vara alltför förtjust i loppisar och auktionister är att det titt som tätt följer med någonting hem. Det senaste tillskottet är en sekretär, nedprutad i pris eftersom bakstycket är löst och hela möbeln är ommålad i ljusgrå plastig färg. Den här gången är det, som tur är, inte jag som är initiativtagaren till fyndet utan det får Riddaren ta åt sig äran av. Sekretären innehåller numera större delen av alla sömnadssaker och garnhärvor som jag har samlat på mig. Jag var tveksam i början då jag anser att vi redan hade en utmärkt förvaring för dylika saker, syrummet. Men som Riddaren påpekade, vi kommer inte bo kvar i den här lägenheten i all evighet (tyvärr för jag älskar den verkligen). Nästa lägenhet vi kommer till är det inte säkert att det finns möjlighet att ha ett syrum i och var ska vi då ha allting som idag finns intryckt där? Så jag föll till föga och efter lite omstuvande av redan existerande möbler ståtar sekretären/syförvaringen numera i vårt vardagsrum.

Höst på min planet

Så börjar det stora allvaret, en ny hösttermin som ska fyllas med studier. Religion II står på schemat, etik är första delkursen. Livet rullar på och rutas in allt mer, med saftkok och rönnbärsgirlanger. Med planeringar inför stora dagar och + tecken i en liten vit ruta. Seriositeten har helt plötsligt blivit hög. Jag önskar mig möjligheten till nya garner, vill sticka en trevlig waldorfigt glad basker. Inser att jag är påväg in på en gamal upptramap stig. Den där lilla grusvägen med guldskimmer om som leder tillbaka till barndomsdrömmar och upptäckter. Jag är påväg (eller är jag redan?) att bli hemslöjdsfantast. En saftkokande kvinna med drömmar om den där villan på landet där trädgården är fylld av frukt, bär och grönsaker. Som mer än gärna skulle handla alla kläder och några till hos Gudrun Sjödén (om bara budgeten höll för det) och som i allra innersta hemlighet nog vill ha ett par fotriktiga Mary Jane och en dragspelsbasker....

Hertig Karls marknad

Dagen efter Nyköpings renässansmarknad. Vi var tidigt där (som vanligt) trots att vi bara skulle turiststrosa. Riddartältet skulle fungera som avlastningsplats för musiker och deras instrument så det var bara att packa in tältet och hela inredningen i bilen. Dagen var trevlig och stundvis mycket underhållande med mer eller mindre galna musiker och gycklare. Obligatoriska inköp av bröd, korv och toffee. Honungen fick tyvärr utebli till förmån för en underbart svarvad snibbskål. Jag är kär, den är perfekt...

Dagen innan...

Kaoset i en (rellativt) nystädad lägenhet. Med besökare som kör in framåt natten och halva lägenheten i kappsäck. Imorgon är dagen då mattor och kistor och relikskåp och allting annat som hör tältet till ska fraktas (tillsammans med sagda tält) 5 mil söderut. För att där användas som inredning och avlastningsplats för fyra musiker och deras mängd musikintrument. Allt med tanke på den årliga traditionen. Jag och Riddaren däremot ska inte (trots massiva påtryckningar) delta i traditionen annat än som bärhjälp. Det blir första gången för honom, och det ska bli riktigt skönt att bara kunna spatsera omkring. Se på allt som finns att se, umgås med vår besökare och bara vara. Modern och Fadern har utlovat picknick samt fika, rullader i mänger och (kors i taket) äpple- och russin-muffins.

Hos B&B

Insåg att jag inte skrivit här på mycket, mycket länge. Vilket har sina randiga och rutiga skäl. Hur som hellst, ändring blir det nu när hösten kommer igång igen. Fredagen spenderades inne i djupaste Östergötland hos faderns kusinbarn. De har skaffat sig ett sommar/åretrunt hus i änden av ingenstans. Riksvägen förvandlades till en slingrig landsväg, som vek av och blev en grusväg. Vid grusvägens slut tog en liten kostig över och där, i slutet av denna lilla slingrande stig är hus och uthus, kompletta med inredning (fantastiska gamla allmoge möbler och redskap som förra ägarna inte orkade ta med sig). Ett fantastiskt ställe mitt inne i djupaste skogen, där de bjöds på kafferep i guldkantade koppar.

Rosersbergs medeltidsdagar

Helgen bjöd på traditionsenligt evenemang. Det var också ettårs jubileum för mig i riddarlaget. Dessvärre kunde jag, av förklarliga skäl, inte vara på banan utan jag hade ett soft strosa runt schema med några byaktiviteter. En trevlig omväxling att kunna visa upp lite fina klänningar istället för de tråkiga väpnarkläderna, även om det var lite frustrerande att inte få vara med på banan. Helgen gick, mycket på grund av det, smärtfritt. Inga större skador (eller skador över huvudtaget) utan bara lite träningsvärk och ömma fötter. Jag är inte van att stå upp och gå omkring flera dagar i sträck. Vädret bjöd på uppehåll och på det stora hela var det en mycket trevlig helg. Fyndade med mig en mycket fin och behaglig mugg med historisk förlaga från 1200-talet och så självkart marsipan av, som drottningen kallade honom, marsipanmannen.

Sommarpåse Lyx

Min sommarpåse kom redan i måndags, eller i alla fall paketavin. Eftersom jag legat dålig under veckan och inte tagit mig mer än ur sängen försökte jag få Riddaren att hämta ut påsen åt mig. Icke då, han tog med avin dit och hem varenda gång. Nu är påsen äntligen hemma, och vilken påse:

I påsen fanns: En alldeles underbar bok, Historikern av Katarina Kostova. Jag är överlycklig och mycket förvånad över att du hittade den. Själv läste jag boken redan förra sommaren och blev kär. Sedan dess har jag letat med ljus och lykta och utan framgång efter ett eget exemplar. Vidare doftljus i form av chokladpraliner, ullgarn i en härligt vårgrön färg, ett glansigt lila paket och fyra stycken härligt prickiga. Armbandet (som kom i ett separat kuvert) är fantstiskt och precis i rätt storlek. Jag är väldigt nyfiken på hur du lyckades med att få det så perfekt rätt?

Det stora glansiga paketet innehöll ull och torrtovningsnålar. Jag har provat det tidigare men det var flera år sedan, svärmor däremot är riktigt duktigt. Jag får ta och gå en kurs hos henne. De prickiga paketen visade sig innehålla: Fyra stycken "skäm bort dina fötter" påsar med allt från badsalt till fotmask (!) En klubba, en kylskåpsmagnet och en vit påse med någonting i. Jag är inte säker på vad den är till för eller vad det är. Hemliga paketvän kan du förklara det?

Tack kära hemliga bok/paketvän för ett fantastiskt paket!

Sommarpåse Lyx

Jag har anmält mig till sommarpåse lyx, så här kommer mina svar och en medföljande inspirationsbild till min mystiska välgörare.

Har du någon önskebok? - Jaquline Winsperes böcker (men inte första, den står redan i bokhyllan) Kostakovas Historikern eller Fasmans Geografens bibliotek

Vilken är den bästa bok som du har gett bort? - Det var en mycket bra fråga som jag inte har något bra svar på, tycker om att ge bort böcker och försöker matcha boken så den ska passa mottagaren. Oftast har mottagaren inte samma smak som jag har...

Skulle du kunna tänka dig att ta emot beg. böcker? - Absolut, det är innehållet som räknas.

Läser du på andra språk än svenska? - Försöker mig på Engelska lite då och då med varierande resultat

Lyssnar du på böcker? (Mp3 eller cd?) - Nej, jag tycker inte om hörböcker

Vad tyckte du om att få i paket då du var liten? - Flickaktiga prinsess prylar.

Har du gett bort något i present, som du egentligen själv skulle ha velat ha? - Det har jag säkert, dessvärre minns jag det inte.

Vilken slags smycken gillar du? - Pärlor, silver. Jag har mycket smala handleder och små fingrar så det är tyvärr svårt att hitta smycken till mig

Samlar du på något? - Fina askar, udda vackar vinglas, udda koppar....

Annan sysselsättning - än att läsa böcker? - Handarbetar mycket, mest sömnad, stickning och broderi.

Vad gör du en perfekt sommardag? - En perfekt aktiv sommardag är jag involverad i ett tornerspel. En perfekt passiv och lat sommardag ligger jag nog ute på en filt ute i trädgården med en stickning och en bra bok.

Favoritfärg? - rött, grönt, gult

Favoritland? - Storbrittanien

Favoritfilm och favoritteveserie? - Favoritfilm blir svårt, jag gillar historiska dramer som utspelar sig under 1800-talet, men kan inte nämna en specifik film. Favoritserie är Gilmore Girls, alla kategorier.

Var föddes du? - Kolmården

Vilken plats på jorden gillar du bäst? - Kolmårdsskogarna

Är du allergisk mot något? - Starka dofter och lukter

Favoritgodis? - Choklad

Favoritdrink eller favoritdryck? - Te (men inte svarta teer med frukt- eller vaniljsmak) eller milkshake

Rent allmänt så gillar jag.... - Historia, främst medeltid och 1800-tal

Rent allmänt så ogillar jag... - Passar på att påpeka att jag inte är förtjust i modern chicklitt, eller våldsdeckare (mankell, läckberg mfl), eller sånnadär vardagsromaner som handlar om människor vars liv ser likadant ut som mitt. Jag vill hamna i en annan värld eller en annan tid när jag läser.

Riddarspelen vid Ekenäs

En pingshelg som, traditionsmässigt, bjöd på strålande sol och 30 grader i skuggan. Stor tillströmning av turister, arrangörerna trodde på publikrekord i år igen. Spelen gick både bra och smärtfria, trots banans skick med både mindre och större stenar.
Pingstaftonskvällen bjöd på medeltida bankett med god mat från föreningen Carnis och en av sveriges bästa medeltidskockar samt mycket trevlig underhållning.
Trots ett litet bakslag med en krashlandning och vätskebrist efter söndagens spel var helgen mer än lyckad och fantastiskt rolig.

full fart... spar tid?

Jag insåg att jag kanske inte är en så aktiv bloggare som jag föreställt mig. Det har varit full fart här hemma vilket, tyvärr, har gått ut över bloggandet. Farten är inte mindre nu än tidigare. Det pysslas och knåpas ihop kläder och packning inför helgens spel på Ekenäs. Samtidigt som jag förtvivlat försöker greppa studierna. Nu är det inte lång tid kvar av terminen och det gör mig stressad. Det finns så mycket jag vill hinna med, och det känns som om tiden rusar ifrån mig. Solen strålar utanför fönstret och härinne, i det mörkaste hörnet av rummet sitter jag. Med näsan i en engelsk text om Satsang och huvudet fullt av dagens alla "måste göra detta". Men en liten rabarberkaka och en stund bland dimmorna kring Avalon borde jag hinna med.

Säsongspremiär

Årets första spel med riddarlaget, Tyresö medeltidsdagar. Lördagen bjöd på regn, ett fint duggande som gjorde banan slipprit snorhal. Trots det tråkiga vädret rapporterade arrangörerna 1200 pers i publiken. Söndagen hade strålande sol, vilket har resulterat i en härligt kräftröd näsa, och ungefär 4000 i publiken. Jag bytte ut reséväpnandet mot banväpnande, vilket inte alls var så farligt som jag trodde. Sitta nästan mitt i ridlinje för galloperande riddare lät inte lockande, men det var det. Lite virrigt, jag har inte rikigt koll på var allting ska stå och eftersom vi var två nya på banan blev det lite rörigt ibland (han trode jag visste vad jag gjorde och jag virrade bara runt). Men allt som allt lyckat, spelet blev skadefritt och allt jag har är en mördande träningsverk i låren.

Ibland har man tur

Jag har länge letat efter en trevlig medeltidsinspirerad kanna. Suktande blickar har gått till Ulrika Eckardts fantastiska skapelser och till de som lergods gör. Därför blev jag extra glad när min favorit auktionist hade en perfekt kanna (diskret och utan några som hellst stämplar) i ett hörn.

Fixarhelg

Den alldeles underbar vårlördagen spenderades tillsammans med mängder av sol, frisk luft och medlemmar i Riddarlaget. Det inbjöd till fixarhelg och inventeringen av både banan och resélådorna blev äntligen av. Allting packades upp, sorterades, vädrades och torkades innan hela härligheten packades ner igen. Allt som allt (och som vanligt) en mycket trevlig dag som gjorde det värt den tidiga uppgången och sena hemkomsten.

Allting

är inte grått och trist, jag hade totalt glömt bort auktionistfyndet jag gjorde för ett tag sedan. I en av dörröppningarna stod en stor och fin och alldeles alldeles underbar röd sammetsfåtölj. En sån där med hög rygg och bullig trevlig sits. En sån som jag alltid drömt om. Den närmare titten visade att fåtöljen var allting jag önskade och lite till, den var också reserverad... Nåväl lite längre bort i gången stod vad jag först trodde var en liten pall, med dyna i läder och mässingsdekoration. Dynan var lite sliten, men "pallen" gick att fälla ihop vilket avgjorde saken. Den ska få följa med Majoren och kistorna ut i fält under sommaren. Ägarinnan till auktionistfirman talade om att det var en kamelsadel, vilket bara gör pallen ännu mer älskad (för det är inte alla som kan säga att de har en kamelsadel hemma i vardagsrummet).

bonusbild på Leoparden när han är på sitt sötaste och bästa humör

Det blir aldrig som man tänkt sig

Vi skulle ha åkt ut och fotograferat färdiga objekt idag, bara ha det trevligt och umgåtts på Riddarens lediga dag. Som vanligt kom det någonting ivägen, i det här fallet ett däckbyte och stalltjänst. Som vanligt alltså, vi planerar och tänker "den här dagen ska vi bara göra det här", "i helgen så fixar vi det" eller "imorgon ska vi ha en mysdag" och alltid kommer det någonting ivägen. Alltid skjuter vi upp det och alltid blir jag lite besviken eftersom jag sett fram emot den där mysdagen, hantverkshelgen, "vad det nu kan vara" dagen. Trots att man kan tycka att jag borde lärt mig vid det här laget, men icke.
Just nu känns livet inte lika roligt som det borde, det är gnäll och måsten och upptagna dagar och helger och ingen ljusning syns längs horisonten.

När allting bara känns gråtrist

Grått ute grått inne, grått i hjärta grått i sinne

Livet känns grått, och trist. Fyllt med en mängd olika borden och måsten, men jag har tappat sugen. Klänningarna ligger halvfärdiga, de nya projekten hopar sig och jag har inte lust med någonting. Vad spelar det egentligen för roll? Liten och ledsen och längtar efter att få krypa ihop hos någon, men Riddaren jobbar sent och leoparden bara går sin väg. Alltså sitter jag här och känner det gråa breda ut sig, det har en sur bismak av barndom och uppväxt. Flashback till allt jag hellst vill behålla inlåst djupt inne i mitt mörka innre och bara glömma. Det är en elak måndag två dagar för sent.

Livet verkar säkert bättre imorgon, även om det inte känns så.

Fix färdigt?

Riddarlaget inbjöd till fixarhelg, föreningens saker skulle sorteras och eventuellt lagas inför säsongen. Någon lagning blev det inte, det bars saker, sorterades saker och kastades saker (paviljonger med svartmögel är ingen höjdare). Något lagande hann vi inte med alls, däremot haffades jag in och fick i uppgift att ta fram inventeringslistor, instruktioner till reséväpnarna och skrapa ihop åsikter samt idéer från riddare och väpnare. Så nu sitter jag här, bollar ideér med Riddaren och försöker förtvivlat komma på vad vi gör under ett spel och vad som finns (och bör finnas) i de där lådorna jag ska inventera. Vilket är attans så svårt, jag känner mig lite lätt förvirrad och inte alls redo för spelen eller genrepet som kommer.

Nya och gamla fynd

Jag är en samlare och jag samlar på de mest lustiga saker, som udda, vackra koppar. I vårt köksskåp finns tre hyllor med olika koppar. Det är Riddarens klassiska kaffekoppar och muggar med variernade loggor. Det är min gigantiska lövtunna temugg, från gotland. Ett gäng beige-gröna kaffekoppar från serien Sweish Grace (matchar gammelmormor rosenservis så perfekt) och en samling klassiska kaffe- och tekoppar från Blå Blom. Koppar i ett, två eller tre exemplar. Koppar från samma serie med i olika färg. Udda älsklingar och samstämdt arvegods. Nyaste tillskottet är två klassiska Brittiska tekoppar fyndat på lokala auktionisten, omöjliga att gå förbi. Med riddarborg och "cottage" på utsidan och en blomsterbukett på insidan av koppen. Jag har en kopp för varje tillfälle, för varje humör och för varje te- kaffe- eller chokladsort. Precis så som det ska vara.

Hur gör de?

Alla de som ser så världsvana ut, som improviserar och som inte ser ut att bery sig det minsta om de gör bort sig lite eller inte. Hur gör de? Hur klarar de av det?
Det ställer min värld (min väldigt inrutade, ordnade värld) uppochned när någon av dessa obekymrade människor säger sig vara lika osäkra och rädda som jag är.
Nu senast är det prinsessan som skakat min tillvaro. Ända sedan jag såg rollistan för första gången jag har haft en liten inre önskan om att ha den rollen (fina klänningar och allt det där). Men nu när den kanske kan blir verklighet så tvekar jag våldsamt. Jag kan inte hantera situationer där jag inte vet riktigt vad som förväntas av mig. Improvissationsteater, hjälp! Jag som bär mina känslor så synliga på utsidan. Och det lyckliga slutet som skulle tvinga upp mig i en lustig sadel på en, visserligen genomsnäll men ändå ganska främmande häst. Dubbelt hjälp!
Och ändå så önskar en liten exhibitionistisk del av mig ingen ting annat än att få den där rollen som innebär rampljus och en chans att använda alla fina klänningar...
Hur 17 gör de, egentligen?

Feber och förståsigpåare

Jag fastnade vid Agatas inlägg om febern, och hennes aha-upplevelse. Mycket för att jag hade en liknande upplevelse för snart ett år sedan. Efter det första evenemanget med min då blivande förening konstaterades att jag inte hade en aning om hur jag egentligen skulle känna mig om jag hade feber.

Det var en helg med strålande sol, 30 grader på dagarna och 2 grader på nätterna. Vi sov ute i paviljong och självklart drog jag på mig någonting redan första natten. Jag blev yr och luddig i huvudet men bortförklarade dethela med värmeslag, vätskrebrist eller näringsbrist (allt beroende på tidpunkt). Inte var jag sjuk, inte jag inte det var ingen fara. Väl hemkommen (efter en helvetisk sista dag då det kändes som om hela världen snurrade) konsulterade jag termometern som sa 39 grader alltså legal feber. Min normaltemp är närmare 36, vilket gör att termometern alltid hävdar "feberfri", som mest brukar jag komma upp i 37,5. Jag hade under hel den här tiden ingen aning om att det var feber jag dragits med under helgen, jag har ju aldrig feber.

Var vill jag nu komma med detta, kanske till det faktum att vi alla är individer. Det måste vara svårt att bestämma vad som är "norm" när så mycket och så många faller utanför denna norm. Ändå finns alla dess förståsigpåare, som stenhårt håller på normen och som verkar ha svårt att förstå det individuella eller individen.

Jag tänker inte gnälla, eller försöka vinna sympatiröster på min aha-uppelvelse. Det är endast och enbart en aha-upplevelse i mitt liv, en punkt när jag insåg hur lite jag visste om mig själv och min egen kropp. En upplevelse som jag kommit att tänka på i samband med att jag läste Agatas funderingar i ämnet. Det här är mina, i sammanhanget antagligen betydelselösa, tankar och funderingar intet annat.

Begravning

och nu har jag ingenting som håller mig kvar till den staden. Det finns ingenting där för mig längre, vilket är både skönt och lite vemodigt. Rotlöst, som om jag tappat fästet och marken jag än gång växte på. Förvirrande, jag har fortfarande inte sörjt färdigt sedan förra begravningen och jag får svårt att särkilja vem jag gråter över, vem det är jag saknar.

Earth hour

Lördagens nedsläckta timme spenderade i skenet av levande ljus. Vi såg till att noga stänga av alla olika apparater (skärm och tv brukar annars automatiskt hamna i standbye läge) rota fram alla typer av värmeljusstakar vi kunde hitta eftersom leoparden har ovanan att peta omkull vanliga ljusstakar. Riddaren bjöd på en avslappnande helkroppsmassage, på det hela ett trevligt sätt att spendera ett icensatt strömmavbrott.

Storstädning

Efter insikten att den nya fina knyppeldynan inte skulle få plats i skrymslet, och efter att Riddaren ville se Rent hus (där det kryllade av textilätande ohyra) togs ett gemensamt beslut om en storstädning i arbetsrummet. Allting plockades ut, och fyllde nästan upp hela sovrummet. Hela skrymlset damsögs och våttorkades, till leopardens stora förskräckelse damsugaren är en livsfarlig varelse. Och så organierades det mesta tillbaka in igen. Några saker får flytta upp på vinden istället, medan andra tillkommit. Riddarens vapen har fått flytta in, de skulle inte trivas i vindsförådet. Detsamma gäller rustningen som numera bosatt sig i hallgarderoben. På det stora hela känns det som om skrymslet är rymligare nu än vad det var innan, vilket är trevligt.

Jag lever...

...och tassar på med mitt instabila korthus till liv. Det hankar sig fram sakta men säkert och har blivit, i alla fall lite stabilare.

Tävla om tvåändstickade sockor

Assishantverk lottar ut otroligt vackra sockor i tvåändstickning. För den som är intresserad (och vem skulle väl inte vara det) så är tävlingen öppen till den 21 mars.

Funderingar

Jag har tänkt och funderat väldigt mycket under den senaste tiden. Väljer jag verkligen rätt? Kommer jag bli en bra lärare eller en som bara går på rutin? Har jag valt rätt inriktning, rätt ämnen? Eller minskar de jag valt mina chanser att få ett arbete efter examen? Inte ens min fritid går säker från funderingar. Det känns som om kraven har höjts, pressen ökat och hårdare pekpinnar framträtt. Jag valde den fritid jag har idag eftersom det var intressant, matchade mitt ytte pyttiga kontrollbehov och främst för att det var trevligt sällskap i avslappnad miljö. Sällskap som inte berydde sig om huruvida man var jätteduktig eller inte kunde någonting alls. Men ju mer jag tränger in i fritidssysslan desto mer prestige verkar det bli. Vill jag verkligen ha det?
Ingenting går särskilt bra för tillfället och mitt liv liknar mer och mer ett instabilt korthus. Det är så det känns i alla fall, som allting ska rasa undan för mig och det är ingen trevlig känsla.

Årsmöte med tempelriddargruppen

Helgen spenderades på det årliga mötet med tempelriddargruppen. En, som alltid, mycket angenäm upplevelse med god mat och trevligt sällskap. Tidsplaneringen spack, som den så ofta gör när alla trivs tillsammans och har någonting att säga, och mötet pågick till sent in på natten. De nya, ytterst stämningsfulla lokalerna gjorde självklart sitt till liksom det vita fluffiga täcket utomhus. Jag vet att det är fler än undertecknad som mer än gärna använder samma lokaler nästa år.

Datorhaveri och årets första träning

Förhoppningsvis är det bara skärmen, men häromdagen blev allting bara svart. Datorn surrade på, skärmlampan lyste grönt, alla sladdar var i och hela. Ändå var och är det helt svart, som tur är hittade jag kvittot och konstaterade att jag hade en treårig försäkring som går ut nu i mars... Nästa helg skall tillbringas i elektronikaffären för att övertyga de om att ge ut en ny skärm till mig på studs. Förhoppningsvis fungerar det, förnärvarande knattrar jag på min lilla laptop.

Dagen tillbringades på årets första träning, i ett inte allt för kallt ridhus uppe i Uppland. Tidigt uppe och sent hemma med full fart hela tiden. En hel del nya hästar var närvarande vilket gjorde att jag blev extra glad över beslutet att ta med stallskorna.

Vackra vantar

Tänkte försöka vinna ett par fina torgvantar från Ewa's fotosida. Tävlingen är fortfarande öppen för den som vill tassa dit och pröva lyckan.

I valet och kvalet

Jag har sökt (och tackat ja) till två barn- och ungdomslitteraturkurser på distans med två träffar/kurstillfälle. Första träffen skulle vara nu i helgen men då jag inte fått någon information från skolan om detta så hade jag lite (ingen) möjlighet att komma. Jag vill gärna gå kursen, har gått en av de tidigare kurserna och tyckte om den, men.. Problemet ligger i den där träffen och det faktum att platsen är Härnösand. Bara att åka dit skulle kosta mig 2000:- (jo jag fick hicka när jag såg priset) + boende för två nätter. Så nu är jag, fattiga student, i valet och kvalet om jag verkligen ska gå kurserna...

Det nya året

Helgerna har kommit och försvunnit, nu väntar vardagen. Snön har äntligen tagit sig ner till våra trakter, riddaren och jag glädjs åt det vackra vintervädret och hoppas på att kunna göra slädturer framöver. Någon som inte glädjer sig lika mycket är vår leopard. Han som aldrig sett snö förut blev mäkta förvånad och frusen när vi tog med honom ut. Nedhukad mot marken klagade han sig igenom den hela tio minuter långa utevistelsen. Kyla var ingenting för den vildsinta snöleoparden.

Jag har stickat muddarna som följde med i min julklappspåse, de finns att beskåda här. Spetssticningen kommer det bli mer av framöver.