Alla de som ser så världsvana ut, som improviserar och som inte ser ut att bery sig det minsta om de gör bort sig lite eller inte. Hur gör de? Hur klarar de av det?
Det ställer min värld (min väldigt inrutade, ordnade värld) uppochned när någon av dessa obekymrade människor säger sig vara lika osäkra och rädda som jag är.
Nu senast är det prinsessan som skakat min tillvaro. Ända sedan jag såg rollistan för första gången jag har haft en liten inre önskan om att ha den rollen (fina klänningar och allt det där). Men nu när den kanske kan blir verklighet så tvekar jag våldsamt. Jag kan inte hantera situationer där jag inte vet riktigt vad som förväntas av mig. Improvissationsteater, hjälp! Jag som bär mina känslor så synliga på utsidan. Och det lyckliga slutet som skulle tvinga upp mig i en lustig sadel på en, visserligen genomsnäll men ändå ganska främmande häst. Dubbelt hjälp!
Och ändå så önskar en liten exhibitionistisk del av mig ingen ting annat än att få den där rollen som innebär rampljus och en chans att använda alla fina klänningar...
Hur 17 gör de, egentligen?
söndag, april 05, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar