Gråväderskoftan

Man säger att Inuiterna har 100o olika ord för snö, här har vi snarare 1000 olika ord för att beskriva alla regntunga, gråtråkiga, dimmiga dagar. Det här är en kofta för alla de dagarna, stickad nedifrån och upp med en raglanminskning. Garnet kommer från min mor och jag tror det är pälsull. Det har pälsulls glansen och det lite fluffiga uttrycket som blir när fibrerna smiter ur den spunna tråden. Varm och gosig passar den perfekt under de kalla mornar som är nu under hösten.

Liten vintertröja

Förra hösten stickade jag mig ett par gula halvvantar i alpacka. Den här hösten har Snöprinsessan upptäckt dem och går omkring med dem så snart hon får tag på dem. Eftersom hennes stickade tröjor var i minsta laget beslutade jag mig för att sticka en ny åt henne i samma typ av alpacka garn som halvvantarna. Jag använde mig av diverse rester och nystan från olika byten som samlats på hög i garnkistan. Resultatet är en tröja stickad nedifrån och upp med en liten halvpolo och sex stycken knappar längs ena raglan minskningen. Snöprinsessan älskar den och den är såpass stor att den (med lite tur) skulle kunna passa nästa höst också.

Idiotprojektet

Under förra årets medeltidsvecka såg jag en kvinna som sytt sig en rutig struthätta av de spillbitar som blir när man syr kläder. Det gjorde mig väldigt sugen på en egen hätta av samma typ.

Jag sparade idén och tog fram den i våras när det blev tal om tornerspel i Nyköping. Eftersom jag av erfarenhet vet att det gärna blåser kallt vid Nyköpings hus och eftersom jag dessutom har lätt för att bli förkyld så planerade jag en struthätta att kunna bära till väpnarkläderna. Fram kom idén med en rutig hätta av spillbitar, mycket eftersom jag under årens lopp oftast sytt mina klänningar av samma tunna kypert kvalitet. Jag hade alltså många mer eller mindre stora spillbitar av olika färg.

Sagt och gjort, jag klippte fyrkanter och sydde ihop dem till remsor, och startade fälla alla dessa små sömmar. Fällda sömmar ger förvisso ett mycket snyggare utseende men arbetet är mördande tråkigt och lite smått idiotiskt eftersom hättan är fodrad och fällningen alltså inte syns, men det blir snyggare. Hättan är sedan fodrad i ett blandtyg (ylle/växtbaserad fiber) och försedd med min allra första kantväv av brunt ylle. Färdig i lagom tid till årets sista och utan tvekan kallaste event som går av stapeln om lite mindre än en månad.

Överst två bilder ur det flamländska manuskriptet "Romance of Alexander" från 1338-44
den undre är en närbild på kantväven.

Oktober i höstskrud

Oktober månadsbild ur Très Riches Heures ca 1410

Hösten är här på allvar, det har nu blivit så kallt att krukorna med kryddväxter fått flytta in till sitt vinterboende i vårt skafferi. Det låter som ett ganska varmt boende men under vintern ligger gradantalet på ca 6-8 grader, vilket gör att det även fungerar som extra kylskåp. Livet går framåt, i går var jag på en fantastisk uppstart av Sörmlands stickakademi. 50 st sticknördar som alla lyssnade på föredrag och utbytte idéer. Oktober kommer bjuda på träningar, studier, sömnad och stickning. Ett sista utomhus event hinner jag också med.