En kofta

Kofta stickad på tvären efter mönster i boken Dikt i maskor - sticka vackra tröjor. Härligt timglasformad med i-stickad kilar i nederkanten. Jag valde att inte sticka mönstret mitt på ärmarna utan bara det på kroppen. BC-garns shettlandsull, lite mer än 3hg gick åt (jag var tvungen att öppna den fjärde härvan och sticka ett par varv från den). Nio stycken benknappar från ett gammalt livstycke, jag fick dem i ett trevligt knappbyte och har tillräckligt många kvar för ytterligare en kofta (eller någonting annat trevligt).

Årets första event

Det är mycket av årets första just nu. I lördags var vi iväg på årets första träff med tempelriddargruppen. Årsmöte och efterföljande stund på Sjätte tunnan, som alltid var det ett trevligt sällskap med många skratt. I år hade vi haft turen och åter hittat en lagom stor lokal i gamla stan vilket gjorde att tunnan och måltiden var på litet gångavstånd. Året kommer bjuda på många fler träffar som både jag och Riddaren ser fram emot.

Tillbaka till ursprunget

Just nu känner jag en stark längtan efter att återgå till de enkla, naturliga färgerna. Alla färgstarka stickningar är lagda på is, för trots att det bara saknas ärmar på min kantarellfärgade FLS så har jag ingen riktig lust med den. Jag vill sticka med närproducerade naturfärgade ullgarner. Garn som inte färdats halva vägen runt jorden för att komma till mig, garn i samstämda nyanser av brunt, grått, vitt och svart. För även om det finns vita, gråa, svarta och bruna garner lite överallt så är det någonting speciellt med de naturliga färgerna, de som kommer direkt från fåren och inte via ett färgbad med nr ditt eller datt. Önskar jag kunde spinna och ta hand om all den ull som slängs i dagens Sverige eftersom det inte är lönsamt för fårfarmare att ta hand om den. Någon gång ska jag lära mig, under tiden stickar jag upp garnskatten min mor kom med för ett tag sedan. Tvåtrådiga svenska ullgarner i naturgrå nyanser.

Underklänning för 1100-talet

Under vintern har jag passat på att komplettera min 1100-tals dräkt med en ordentlig underklänning. Klar lagom till tempelriddargruppens årsmöte som är nu på lördag. Den är sydd i tunnt fiskbensvävt ylle med ett band av guldfärgat råsiden vid halsen och tanken är att den ska användas under en bliaut. Ärmarna är extra långa vilket ger alla de fina vecken på underarmarna.

Ur Fecamp psaltaren 1180

Smaragdblåa blad

Jag har upptäckt sjalstickningens fröjder (och det utmärkta med Raverly när det kommer till att hitta nya mönster). Detta är en Lumi i Malabrigos Lace, färgen är inte fullt så blå utan mer blågrönt petrolaktig och kallas emerald. Det blev en lätt och luftig sjal som passar framåt sommaren snarare än nu på vårvintern.

Pioner och får

Åter en lättstickas sjal, den här gången är det Fårhagen i Färgkrafts softblend. Färgen heter pion och är härligt lilaröd, precis som pioner är. Den är mindre än vad monstersjalen är, mer av en lagom sjal storlek. Jag använde stickor nr 4 istället för nr 5 och nästan hela nystan gick åt.

Årets första seger

Våren kommer snabbt i de gamla hagarna, snön smälter undan och i rabatterna syns påskliljorna kika upp. Vardagen lunkar på, det finns alltid en påbörjad sjal och en kofta på varsina stickor. Just nu är det en smaragdblå Lumi och en kantarellgul Februari Lady Sweater där jag just fått bukt med knapphålen. Försöker få tid till att sy klart 1100-tals klänningen eftersom tempelriddarföreningen äntligen satt datum för sitt årsmöte men det är svårt. Snöprinsessan tar mycket uppmärksamhet och när hon sover är studierna prioriterade. Alltså stickar jag så länge och glädjs över de små segrarna. Som att kunna komma ut på en promenad med Snöprinsessan helt själv. För första gången sedan ryggen gick sönder var vi ute på egen hand, utan någon hjälp.

Vårens första uggla

Snabbstickade ekologiska ugglor samtidigt som våren börjar knoppas i rabatterna och snön smälter undan. Mönstret är Owls stickad i Vikings ekologiska ull. Jag är förtjust i minskningarna och ökningarna på baksidan som bildar ett timglas. Stickad med stickor nr 6 istället för 6,5 och lite mer än tre nystan gick åt (jag fick öppna det fjärde för att kunna sticka resåren i ovankant.) Komplett med ett par små pärlemorknappar till ögon, istället för att ge alla ugglorna ögon valde jag att bara sy på ögon på en uggla vilket blir alldeles lagom.

Lejongult monster

Avigmaskans spestssjal i Drops alpaca. Jag gillar färgen och ville ha en sjal som var stor och mysig att svepa om mig. Alltså stickade jag några fler rapporter av mönstret än vad beskrivningen visade. Resultatet blev enormt, det är ett sjalmonster som mäter 2.10m i ovankant.

Och nej, vi har lika mycket snö som alla andra. Bilden visar en starkt beskuren rododendronbuske som står i söderläge och har lä vid husväggens hörn. Tänk vad man kan luras med lite fotoredigering.

Första vårmånaden

Mars månadsbild ur Très Riches Heures ca 1410

En månad för utomhussådd, i alla fall om man får tro frökatalogerna. Här ligger snön djup fortfarande och våren lär inte komma en på ett tag. Vi traskar på i invanda hjulspår, väntar på dagisplats till Snöprinsessan och på varmare väder. Tältet har ännu inte kommit, men just nu gör det inte så mycket. Att sätta upp det för att kolla så allt blivit rätt är svårt när tjälen sitter i.