full fart... spar tid?

Jag insåg att jag kanske inte är en så aktiv bloggare som jag föreställt mig. Det har varit full fart här hemma vilket, tyvärr, har gått ut över bloggandet. Farten är inte mindre nu än tidigare. Det pysslas och knåpas ihop kläder och packning inför helgens spel på Ekenäs. Samtidigt som jag förtvivlat försöker greppa studierna. Nu är det inte lång tid kvar av terminen och det gör mig stressad. Det finns så mycket jag vill hinna med, och det känns som om tiden rusar ifrån mig. Solen strålar utanför fönstret och härinne, i det mörkaste hörnet av rummet sitter jag. Med näsan i en engelsk text om Satsang och huvudet fullt av dagens alla "måste göra detta". Men en liten rabarberkaka och en stund bland dimmorna kring Avalon borde jag hinna med.

Säsongspremiär

Årets första spel med riddarlaget, Tyresö medeltidsdagar. Lördagen bjöd på regn, ett fint duggande som gjorde banan slipprit snorhal. Trots det tråkiga vädret rapporterade arrangörerna 1200 pers i publiken. Söndagen hade strålande sol, vilket har resulterat i en härligt kräftröd näsa, och ungefär 4000 i publiken. Jag bytte ut reséväpnandet mot banväpnande, vilket inte alls var så farligt som jag trodde. Sitta nästan mitt i ridlinje för galloperande riddare lät inte lockande, men det var det. Lite virrigt, jag har inte rikigt koll på var allting ska stå och eftersom vi var två nya på banan blev det lite rörigt ibland (han trode jag visste vad jag gjorde och jag virrade bara runt). Men allt som allt lyckat, spelet blev skadefritt och allt jag har är en mördande träningsverk i låren.

Ibland har man tur

Jag har länge letat efter en trevlig medeltidsinspirerad kanna. Suktande blickar har gått till Ulrika Eckardts fantastiska skapelser och till de som lergods gör. Därför blev jag extra glad när min favorit auktionist hade en perfekt kanna (diskret och utan några som hellst stämplar) i ett hörn.

Fixarhelg

Den alldeles underbar vårlördagen spenderades tillsammans med mängder av sol, frisk luft och medlemmar i Riddarlaget. Det inbjöd till fixarhelg och inventeringen av både banan och resélådorna blev äntligen av. Allting packades upp, sorterades, vädrades och torkades innan hela härligheten packades ner igen. Allt som allt (och som vanligt) en mycket trevlig dag som gjorde det värt den tidiga uppgången och sena hemkomsten.

Allting

är inte grått och trist, jag hade totalt glömt bort auktionistfyndet jag gjorde för ett tag sedan. I en av dörröppningarna stod en stor och fin och alldeles alldeles underbar röd sammetsfåtölj. En sån där med hög rygg och bullig trevlig sits. En sån som jag alltid drömt om. Den närmare titten visade att fåtöljen var allting jag önskade och lite till, den var också reserverad... Nåväl lite längre bort i gången stod vad jag först trodde var en liten pall, med dyna i läder och mässingsdekoration. Dynan var lite sliten, men "pallen" gick att fälla ihop vilket avgjorde saken. Den ska få följa med Majoren och kistorna ut i fält under sommaren. Ägarinnan till auktionistfirman talade om att det var en kamelsadel, vilket bara gör pallen ännu mer älskad (för det är inte alla som kan säga att de har en kamelsadel hemma i vardagsrummet).

bonusbild på Leoparden när han är på sitt sötaste och bästa humör

Det blir aldrig som man tänkt sig

Vi skulle ha åkt ut och fotograferat färdiga objekt idag, bara ha det trevligt och umgåtts på Riddarens lediga dag. Som vanligt kom det någonting ivägen, i det här fallet ett däckbyte och stalltjänst. Som vanligt alltså, vi planerar och tänker "den här dagen ska vi bara göra det här", "i helgen så fixar vi det" eller "imorgon ska vi ha en mysdag" och alltid kommer det någonting ivägen. Alltid skjuter vi upp det och alltid blir jag lite besviken eftersom jag sett fram emot den där mysdagen, hantverkshelgen, "vad det nu kan vara" dagen. Trots att man kan tycka att jag borde lärt mig vid det här laget, men icke.
Just nu känns livet inte lika roligt som det borde, det är gnäll och måsten och upptagna dagar och helger och ingen ljusning syns längs horisonten.

När allting bara känns gråtrist

Grått ute grått inne, grått i hjärta grått i sinne

Livet känns grått, och trist. Fyllt med en mängd olika borden och måsten, men jag har tappat sugen. Klänningarna ligger halvfärdiga, de nya projekten hopar sig och jag har inte lust med någonting. Vad spelar det egentligen för roll? Liten och ledsen och längtar efter att få krypa ihop hos någon, men Riddaren jobbar sent och leoparden bara går sin väg. Alltså sitter jag här och känner det gråa breda ut sig, det har en sur bismak av barndom och uppväxt. Flashback till allt jag hellst vill behålla inlåst djupt inne i mitt mörka innre och bara glömma. Det är en elak måndag två dagar för sent.

Livet verkar säkert bättre imorgon, även om det inte känns så.