Kvinnliga hättor

Jag har länge velat ha en så kallad Birgitta hätta, eller Birgitta coif. En liten huvudbonad av linne som bärs närmas huvudet av kvinnor och i vilken de övriga huvudbonaderna går att fästa. Efter årets medeltidsvecka, där jag fick prova och rita av mönstret till en bekants hätta. Har jag äntligen tagit mig i kragen och sytt mig en. Jag valde att göra rynkningen ca 4cm istället för 2-3 samt spetssömmen enbart 1cm istället för de 1,7cm som originalet ska ha. Såhär i efterhand skulle jag gjort sprundet bak lite mindre, det är 9cm men eftersom håret tenderat att smita den vägen så hade 7 eller 8cm gått lika bra. Medieval Silkwork har sammanställt en liten artikel om hättan där det finns finfina bilder från olika medeltida århundraden.

Jag ritade inte bara av mönster till Birgitta hättan under medeltidsveckan utan även mönstret till en fruhätta som visade sig sitta oförskämt bra. Jag passade även på att köpa en halvmeter fint tunt fiskbensvävt ylle samt lika mycket linne med gåsöga mönster. Av det har jag nu sytt mig en sådan liten bekväm fruhätta, den förra är visserligen värmande över axlarna men lite otymplig att röra sig i av samma anledning. Jag har också gjort smurf knorren lite mindre och lite spetsigare denna gång. Längs nederkanten och ansiktsöppningen har jag vävt en kantväv med tre brickor i ylle färgat med fräken och sumak överfärgade med indigo.

En Birgitta hätta ur Maijkovskij bibeln från slutet av 1200-talet, Principskiss på originalet samt en fruhätta ur Romance of Alexander 1348

Detaljbild av fruhättans kantväv, foder och yttertyg

Novemberdimma

November månadsbild ur Très Riches Heures ca 1410

Dimman ligger tät på om morgonen numera, inne tänder vi mängder av värmeljus för att hålla den lilla kyla som blir i ett gammalt hus på avstånd. Dagarna går vidare, gråtråkiga och regntunga, träden fäller sina blad och trädgårdslandet är (nästan) färdigt. I mitt huvud bildas nya projekt, inspirerade av makens panzar sömnad och alla mina huvor/hättor.

Lila nejlikor

För över ett år sedan påbörjade jag två stycken väskor med allmogemönster. Den ena repade jag upp och lade idén på is, den andra stickade jag på lite pö om pö. Det är den andra som efter ett litet krafttag äntligen blivit klar. Själva mönstret är nejlikorna från en gamla tröjärm hemmahörande i Ovanåker, baksidan består av rutor, 2x2 maskor stora. 2-trådigt ullgarn i lila och vitt på stickor nr 2. Insidan är fodrad med fiskbensvävt råsiden som blev över när jag sydde mitt förkläde. Det här är en del av projektet som innebär - sticka upp påbörjade projekt innan nya startas. Del ett i ett kombinationsprojekt som innebär att jag ska försöka sticka av de projekt och garner jag redan har istället för att köpa nya.