Snön håller i sig

Eftersom snön, vintern och kylan inte verkar vilja släppa taget har jag stickat två mössor till. Först en Little things beanie från 100% rain. Upprepade rester av Heavens hand blev prefekt och färgen är krispigt vårgrön och uppfriskande såhär när allt annat är grått, vitt och trist.

Mössa no 2 är en Aston, stickad i lagom storlek till en 2½ åring av Rowans tapestry garn. Snöprinsessan har länge fått låna kläder av en kusin och mössan blev en tack för lånet present.

En kofta knappar no2

Igår kom mitt paket i Stickameras koftaknappar byte. Sticknestet hade skickat mig både fina knappar och två nystan av Vikings pure milk, ett garn jag läst om och varit nyfiken på väldigt länge. Nu är bara frågan vad de ska bli, det lutar åt en sjal men vem vet.

Tack så jättemycket för ett fint paket!

Frusen speleman

Min svärfar är riksspelman och spelar lite nu och då uppe på Skansen. På sommaren är det inga problem men under vinterhalvåret blir det väl kyligt i de gamla stugorna. Han har länge uttalat en önskan om ett par halvvantar som kan värma händerna men inte fören nu har jag hittat ett bra mönster. Eftersom spelmännen på Skansen klär sig i folkdräkt fick det inte vara för flashigt och modernt, samtidigt ville jag inte bara sticka ett par i enkel slätstickning. Resultatet blev ett par mörkgrå vantar i Drops alpaca, mönstret kommer från ett par vantar i estnisk stickning. Icke kliande, värmande och med ett mönster som passar en folkdräkt, svärfar ska få dem till födelsedagen och jag hoppas han blir nöjd.

(det är Riddaren som poserar på bilden, och nej Svärfar spelar inte blockflöjt. Han spelar nyckelharpa och säckpipa men eftersom vantarna ska bli en överraskning och blockflöjt var det enda vi hade hemma i instrumentväg så blev det så)

Fälltäcke på nytt sätt

Tyget som förut var ovanpå sypallen har nu fått sin slutgiltiga form; ett fälltäcke. Fälltäcken är en av de äldsta formerna på täcken som finns i vårt land, de användes både i sängen och i vagnen/släden för värmens skull. På ovansidan var en vacker väv fäst och på undersidan en skinnfäll, det vanliga var att fårskinnsfällar skarvades ihop. Mitt täcke är litet, mer passande ett barn än en fullvuxen person. Ovansidan består av det vävda tyg som från början klädde sypallen samt en remsa med svart tunn vadmal. Eftersom jag inte hade tillgång till fårfällar improviserade jag och använde nederkanten av den ena minkpälsen som låg i förådet. Runt kanten sydde jag en rad med förstygn för att hålla ihop de båda lagren lite bättre. Resultatet kommer värma Snöprinsessan under eventen och tjäna som värmade sittunderlag åt mig och Riddaren.

Mitt lilla ekollon

En mössa i barnstorlek som legat obloggad ett långt tag. Mönstret är mitt eget påhitt, inspirerat av alla dessa jordgubbs- och blåbärsmössor. Marks och Kattens Baby ecoull i två bruna nyanser och en liten knapp i eneträ.

Snöprinsessan nya lekkamrat

Vi firar ett års dag, Snöprinsessans första födelsedag. Hennes allra första födelsedagspresent blir den waldorfdocka jag själv lekte med som barn. Uppfräschad med hår och ansikte i ordning och en uppsättning nya kläder. Linnebyxor, randig trikå tröja och en mini februari lady sweater i rött ullgarn från kistan. Snöprinsessan ler stort och pussar dockan rak i ansiktet, presenten var lyckad.

Handspunnen lyx

För ett tag sedan fick jag en kasse med växtfärgade garner av Silversmeden (och hennes moder). Med bland dessa garner var ett mörkbrunt nystan handspunnen lanolindoftande ull. Som tur var hade garnerna varit en vända i frysboxen eftersom det visade sig att fler än jag gillade garnet, Början bestod mest av små avätna snuttar där ängrar härjat fritt. När jag nystade upp nystanet, för att se hur långt in skadan spritt sig upptäckte jag färgskiftningen, från gråbrunt till nästan vitt, med chokladfärgade nyanser däremellan.
Klart det skulle bli en sjal, om aldrig en så liten en. Garnet förtjänar verkligen att få visas i sin fulla glans och resultatet blev fantastiskt om än lite litet, enkelt slätstsickat med rätstickade rapporter och en rätstickad spetsbård som avslutning, jag stickade även in det sista av det handspunna alpackagarnet eftersom färgnyansen gick så bra in där ullgarnet slutade. Det är inte en sjal att svepa om sig så mycket som en att fästa med en vacker sjalnål och tillsammans med ugglevantarna och baskern kan jag bli ordentligt varm, brun och handspunnen.

En vänlig grönskas rika dräkt

Eget påhitt med diverse udda gröna 2-trådiga nystan och rester. Raglanärmar och farfarsknäppning med 6 stycken plastknappar, tanke är att det ska vara en trevlig tröja att ha i trädgården. Det är även ett expriment för en kommande "fin tröja", med blockränder och farfarsknäppning. Därför tänker jag notera värt att veta saker här, eftersom jag alltid tappar bort de papperslappar jag skriver på:

1. Gör raglanökningar tills alla maskor på framstycket försvunnit (om inte blir det en konstig böj där framstyckets maskor börjar)
2. 9 m i farfarsknäppningen, 6 maskor mellan varje 2 varv knapphålsvarv men gör mindre knapphål, ett omslag (2-tsm) räcker. Passande för små pärlemorknappar.
3. 8 varv per block är ganska lagom.
   

Sista vintermånaden

Februari månadsbild ur Très Riches Heures ca 1410

Så var det februari, redan. Den månad då tältet skulle vara färdigt, längtar efter att få se hur det blev (vi har beställt duken istället för att sy den själv och håller tummarna för att den matchar stommen) planerar inredning och uppdatering av utsidan och längtar till våren. Läser frökataloger, samlar aska i en burk och kokar säsongsbetonad apelsinmarmelad. Syr klänning, stickar småprojekt och varvar med en sjal och en trädgårdströja i restgarn.