Första kejsarens armé

En tur till huvfudstaden för att beskåda delar av Qin-dynastins första kejsares gravarmé. Första gången utanför Kina och min enda chans att få en glimt av underverken då Riddaren totalvägrar resor till länder med diktaturer. En säregen upplevelse att se dessa välgjorda figurer som är ca 190cm långa. Det vill säga av övre medellängd med dagens mått mätt, med dåtidens mått mätt måste de varit gigantiska. Vilket var meningen, armén som vaktade kejsarens sista viloplats skulle vara stor och skräckinjagande. Med i utställningen fanns, förutom de tio terrakottasoldaterna, en mängd föremål ur kejsargravar från Han-dynastin. Även där fanns arméer men av lite mindre storlek (ca 1m höga) samt boskap och tjänare. Rekomenderas varmt ett besök.

Stickpåse

Ännu ett byte från stickamera, "stickpåsebytet" det vill säga skicka en påse att förvara stickningar i till någon och få en tillbaka. Igår låg ett tjockt stort paket i brevlådan och så mycket mer än bara en stickpåse! Chocklad med chili och honungssmak (jag brukar hålla utkik efter trevliga smaker i affären men den här var ny), knappar, garn och en jättefin nåldyna. Perfekt när jag nu synar alla mattor i sömmarna efter nedfallna nålar.

Tack snälla Pumlan för ett fantastiskt paket!

Söderköpings gästabud

Tyvärr missade jag att få med kameran så alla fina bilder jag skulle ta i den fina sekelskiftesstaden uteblev. Dagen var ändå trevlig, en lagom stor marknad med alldeles lagom mycket människor. Framför allt som vi var nere tidigt precis när de öppnade. Uppträdandena kunde vi både ha och missa, intet nytt och intet upphetsande. Lagom ambitiöst och lagom skönt, framför allt en möjlighet att använda kvinnliga 1300-tals kläder och ett event där vi inte behövde arbeta.

Smurfhatten

Från och med 1300-talet gör de så kallade fruhättorna sin entré. I början verkar de vara utan strut för att under 1400-talet ha utvecklat en respektabelt lång sådan. Däremellan har de gjort en liten avkrok, 1340-talets fruhättor har knorr, förvånansvärt lika smurfhattar. Min är sydd i spillylle (därav alla sömmar kors och tvärs) med ett linnefoder. Av bildmaterialet att dömma verkar de till större delen ha varit röda men jag valde att göra min gul.

Bilderna kommer ur Roman de la rose från 1348.
Jag har har ärlig norpat uppsättningen hos en annan blogg som jag inte hittat tillbaka till (tyvärr eftersom blogginnehavaren hade gjort en vansinnigt stilig fruhätta med knorr)

En kofta knappar

Överaskning i brevlådan, ett litet gult kuvert innehållande resultatet av stickameras byte "En kofta knappar". Två underbara knapptyper som jag är kär i och som nu bara väntar på de perfekta koftorna. Med i kuvertet låg ett par vackra pärlörhängen (hur kunde du veta att det är just pärlor jag älskar mest?).

Tack snälla Andelinns hantverk för ett underbart paket!

Randig Potpuri

Inspirerad av Dödergöks vackra halvvantar beslutade jag mig för att göra någonting av det rosa nystanet som legat i garnkofferten en halv evighet. Mönstret är mitt eget, anpassat efter mina små smala händer. Garnet är rowans Tapestry i färgen potpuri samt snuttar av Marks & Kattens baby ekoull i grått och vitt.

Hertig Karls marknad

Året bjöd på marknad i ny regi, jag är inte säker på vad jag tycker ännu. Lite färre med försäljare på marknaden, musikerna verkade få mindre med plats och bristen på reklam bidrog antagligen till de få besökarna. Det nya konceptet var trots allt trevligt, Hertigen hade äntligen gift sig med sin Christina och marknaden, med tillhörande kulturell underhållning, var del av bröllopets festdagar. Ett kul upplägg framför allt som Hertigen (som alltid) spelade stort på sin avsky för kulturen. Den verkliga Hertig Karl var aldrig känd som kulturälskare, snarare tvärt om och han som spelar Hertigens roll på marknaden har alltid spelat ut just den delen av Hertigens lynne.